Tre veckor!
Idag är det tre veckor sen Skys operation. Hon är oerhört duktig och klarar av det här inrutade begränsade livet riktigt bra! Det som känns ledsamt är att hon börjar tappa bort sig själv. Hon är inte riktigt Sky längre... För mig är Sky en studsande energiboll som det lyser i ögonen på men gnistan finns lixom inte där längre. Och inte är hon så studsande längre heller, vilket i det här fallet är riktigt bra iofs eftersom hon inte får göra några häftiga rörelser.
Men jag saknar blicken. Jättemycket.
Hon har oxå blivit väldigt mycket "på tå". När vi är ute och går så går hon hela tiden och är vaksam ifall det ska dyka upp nåt, och när det gör det, tex en människa så är hon vaksam och feg. Inte likt henne men samtidigt så tror jag att det är som Kerstin sa, att hon har ju ingenstans att göra av sin energi och det är väl inte konstigt att nerverna hamnar utanför då. Jag hoppas och tror att det försvinner ju mer rörlig hon får vara framöver. På måndag ska vi till sjukgymnasten så jag hoppas att allt ser bra ut och att vi kanske får utöka promenaderna och får fler övningar.
