takidasky

När allt snurrar fort och stressen är hög så behöver jag skogen än mer! Att bara få lulla på, andas, höra tystnaden och bara vara. Likaså är det med vattnet... kan stå och titta och lyssna länge på bruset. Det var ju min inre bild av lugn när jag gick mindfulness-kursen. Att låta allt jag inte kan påverka följa med strömmarna och vattnet. 

 

Veckorna rasar på och jag har knappt koll på vilken dag det är.. i måndags visste jag inte om det var onsdag eller torsdag... blev lite jobbigt att vakna upp till bara tisdag efter det.. 

Var iväg på blodgivning i början av veckan och för första gången på 10 år så kunde de inte sticka i min jättetydliga ådra och när de stack i andra armen måste de ha stuckit fel för det slutade komma blod efter bara en liten stund.. lite snopet att ägna över en timme åt nåt som inte blev något.. hoppas på en annan sköterska nästa gång och mer samarbetsvillig ådra... 

Veckan har varit full med utvecklingssamtal men nu blir det de sista fem nästa vecka och sen är jag klar för denna termin. 

 

Jag har ju alltid gett "mina" ungar i skolan julklappar och i januari i år så var jag förutseende nog att köpa på rean. Men så blev det ju lite snopet nu när klassen har utökats och jag har för få julklappar för det är ju himla viktigt att det blir lika. Så nu blir det att tänka om och hitta på nytt.. får se om jag hinner iväg en snabbis imorgon.. 

 

Helgen kommer bestå av plugg. Har ju biologiprov på söndag. Men det ska bli himla skönt att få gå ut och gå i ljuset! Det är så mörkt nu så jag till och med längtar efter snö.. då är det illa.. 

 

Idag hann vi iväg en sväng till skogen. Finns nog inget bättre sätt att inleda helgen på! Dagsljus och den ljuvliga tystnad och lugn som infinner sig. Love it!

 

Så himla skönt med helg!! Började lördagen med sovmorgon till 8. Åt gröt i lugn och ro framför premiäreldningen i kaminen! Bara att få sitta ner och inte stressa på morgonen...underbart!

 

November levererar... som vanligt..

 

Utvecklingssamtalen är igång vilket gör att det blir en hel del sena arbetsdagar de närmaste veckorna. På kursen är det också högtryck med massa inlämningsuppgifter och kommande prov som ska pluggas till. 

 

Och så detta mörker.. är så himla trist att få gå promenader i dagsljus endast tre dagar i veckan. Låt de kommande månaderna gå fort!!! Måste se till att börja äta D-vitamin nu. Hade ju jättedåliga värden på det i våras och pga PCOSen är det visst extra viktigt att jag får i mig en bra dos av det. 

 

Men allt är ju inte trist! Jag och One hade en riktigt rolig träning i söndags med Helen och Hiller. Blir inte så mycket mer än en gång varannan vecka nu men på jullovet hoppas jag att det kan bli lite mer. Sen får det bli lite agilityvila under januari och februari och så håller jag tummarna för att våren kommer tidigt! RC-träningen har inte blivit något alls den senaste tiden och jag tror att den får ligga i träda tills vi kan träna utomhus igen. Min skräck är att hon ska ha glömt bort allt men isf vet jag hur jag ska träna. Vi har ju haft så gott som 100 % träffar, vi kan nog hitta tillbaka till det. Kursen är ju också slut nu, men förhoppningsvis blir det en fortsättning till våren. Helt klart det bästa jag gjort, att anmäla mig till den!! :) 

 

Slalom börjar komma mer och mer. Vi har ju fortfarande bågarna på men hon börjar kännas säker på vad som förväntas av henne. Fram-kommandot börjar komma och än så länge är hon så himla mjuk i handen att det känns overkligt. Hoppas hoppas att det blir kvar!! :)

 

Takida har nu gått en vecka på metacam och mår mycket bättre. Hon ska få äta det klart innan vi åker tillbaka till Ann. Min lilla gofisa ❤ håller tummarna att det och massagen o övningarna fixar det som felar! 

 

Var barnvakt åt Kalle och Erik i söndags. Var ner på Långnäs en sväng i lekparken. Kallt och lite snöregn gjorde att vi var helt ensamma där. Ungarna hade jättekul och jag med även fast jag frös mest.. ;)

 

Nu blir det lite mer jobb och förbereda morgondagens samtal innan sängen kallar!

 

 

 

 

 

 

Idag har tjejdatesgänget varit här! Jag bjöd på soppa som varmrätt och ananaspaj med vaniljsås till efterrätt. Ett mycket smart drag av mig med efterrätten eftersom jag vet att de andra gillar det men inte jag.. 😆👍

 

Sen verkade jag visst ha trott att det skulle komma lika många till med tanke på hur mycket mat som blev över... men det får bli matlådor och imorgon kommer mamma hit på middag! ❤

 

 

Pappa är i Turkiet och jagar vildsvin just nu. Idag hade han skjutit ett 250-kilos monster och glädjen var total. Men bara en liten stund...för strax efter fick han veta att samma vildsvin hade attackerat och skadat en av drevkarlarna riktigt illa och läget var kritiskt... så håller alla tummar jag har att han överlever... usch, så himla tragiskt... 😢

 

 

Dagen har gått i städningens tecken... urk så tråkigt det är... men skönt när det är gjort.. satsade på lite färg på dukarna.. inte säker på vad jag tycker än.. 

 

Idag var jag och bekantade mig med Idas nya stjärnor. Ida red den ena som var smäcker och smal. Och jag hängde med det knubbiga matvraket. Don efter person liksom 😉haha!

 

Riktigt mysiga var de i alla fall. Synd bara att de är ponnysar...hade ju hoppats på att de skulle köpa en stor häst för egen del 😉 

 

Är de inte i soffan och leker så smiter de in i sovrummet och leker i sängen...

 

Och på kvällarna ser det ut så här...

 

Ikväll blev det äntligen en springtur igen med sis. Jag har en envis liten förkylning som vägrar ge med sig så det blev lugnt tempo och jag hoppas att jag sprang ifrån den 😉trött på att vara småhängig nu!! 

Vill ju kunna åka till Linn och hälsa på bebis ju! 😊😊

 

 

Igår var vi iväg och tränade lite agility. Vi körde ingen rc alls då jag behöver ta mig en funderare på hur jag går vidare med de nya omständigheterna att hon inte får det springutrymme hon behöver i nuläget för att våga stå på över bommen. 

 

Så vi fokuserade för första gången sen maj, på de andra hindren som finns. Vi byggde en lätt och fartig kombination på 10 hinder. Vi har inte kört så många hinder i rad nån gång tidigare men hon var så duktig! Hon låg så mjukt och fint i handen och huvudet var med hela tiden. Åh, vilken känsla! Det kändes som om jag har en agilityhund helt plötsligt! 😄 Eller början på! Känns så himla kul och jag satt med ett leende resten av kvällen. 

 

Bäst av allt är att jag kan se en debut för oss nästa år. Det är en underbar känsla efter att ha varit borta från agilitylivet i 1,5 år!!!"